RAGGMUNKENS HISTORIA

Den nya ledamoten invigningstal inför RAGGMUNKSAKADEMIEN tisdagen den 17 februari 2015.

Ärade Akademiledamöter;

Mitt forskningsprojekt kring Raggmunkens historia har haft följande inriktning och avgränsning;

Jag vill dels pröva och visa om Raggmunken som rätt är en internationell företeelse eller en rent nationell svensk angelägenhet.

Jag vill dels pröva och visa om tidigare forskning kring Raggmunkens tidshistoriska ursprung kan bedömas trovärdig. I detta sammanhang gäller det givetvis rätten såsom den tillreds och serveras idag; dvs. själva raggmunken tillsammans med stekt rimmat fläsk och lingon. Namnet ”Raggmunk”, som sådant, kommer ju från ”ragg” dvs. frasig yta och ”munkpanna”, i vilken själva raggmunken tillreds.

Är då Raggmunken en rent svensk angelägenhet?

Alltsedan jag fick uppdraget för knappt 4 veckor sedan har jag rest och ätit mig igenom följande rätter:

Den engelska ”Potato pancake”; Den polska  ”Placki ziemniaczane”; Den tjeckiska ”Bramborak”; Den schweiziska ”Röstin”; Den vitryska ”Apahiki draniki”(Faktiskt detta lands nationalrätt!); Den österrikiska ”Erdäpfelpuffer”; givetvis också den tyska ”Kartoffelpuffer”; Den lettiska ”Kartupelu pankukas”; Den ungerska ”Tocsni”; Den ryska ”Draniki” samt svårast av allt i dagens läge – den ukrainska ”Deruny”.

Sammantaget kan jag säga att på något håll fanns viss likhet med själva munken, men ingenstans fanns de separata men allt så goda och för rätten så viktiga ingredienserna stekt rimmat fläsk och lingon.

Jag anser mig därmed på empirisk väg ha bevisfört att Raggmunken de facto är en rent svensk maträtt. Jag utgår ju nämligen ifrån att Akademien accepterar att jag avgränsat mig till att pröva den europeiska kontinentens ”cuisine” – tiden för mitt forskningsprojekt var ju ändå relativt knapp!

Gängse forskning i Sverige, exempelvis redovisad i Wikipedia, gör gällande att rätten Raggmunk dateras till tidigt 1900- tal. Mer exakt anno 1904 är första gången det finns referens till denna delikata rätt.

Är det då realistiskt att även acceptera Wikipedias påstående att Raggmunkens historia börjar tidigt 1900-tal?

Ja det finns nog visst fog därtill – om man forskar kring de tre huvudingredienserna; Potatis, Rimmat fläsk och Lingon – och nu kan vi ju helt hålla oss till deras historia i Sverige.

Potatisens historia sträcker sig ju, som vi alla vet, till Jonas Alströmers introduktion av densamma under 1720 – talet; men den huvudsakliga användningen under mer än ett sekel gällde faktiskt dess nytta som brännvinsråvara och för att lindra svält. Sålunda är det inte orimligt att anta att potatis såsom läckerhet i i maten började användas  någon gång vid mitten av 1800 – talet.

Rimmat fläsk och stekning av densamma är inte helt lätt att tidsbestämma. Salthärdning av kött; vad vi i modern tid kallar att ”rimma”; är en av de tidigast använda konserveringsmetoderna och har varit i bruk i många sekler. Huvudråvaran – grisen – har för Er information funnits i 40 milj. år.

Den tidigaste referensen till fläsk som ingrediens i en svensk husmanaskost gäller Ärtsoppan. Jan-Öivind Swahn anger i boken ”Matens Historia” att redan på 1700 – talet bjöd grevar & baroner in till ”ärter – med- fläsk – middagar”. Notera dock att det är ju kokat fläsk och inte stekt rimmat dito!

Jag är faktiskt böjd att på något ovetenskaplig grund acceptera det stekta fläskets intåg i Svensk Husmanskost till ngn gång sent 1800 – tal/tidigt 1900 – tal.

Kan då slutligen lingonet ge någon ledtråd vid tidsbestämningen av vår maträtt? Att plocka lingon i större omfattning verkar haft sin början någon gång under 1800 – talet. Som kuriosa kan jag nämna att kring sekelskiftet 1900 plockades årligen och exporterades hela 10000 ton lingon; främst till Tyskland som råvara till saft & sylt. Som ytterligare kuriosa kan nämnas att stridigheter mellan bönder och lingonplockare under tidigt 1900 – tal har lagt grunden till lagstiftningen 1925 om allemansrätten!

Härmed har jag kanske inte helt vetenskapligt årsbestämt Raggmunkens historia; men helt orimligt är väl inte antagandet att raggmunk, stekt fläsk och lingon sammanfördes i denna fantastiska maträtt – just 1904 – eller hur!?

Raggmunken har genom åren nått oändlig framgång och folklig förankring i Sverige. Dess främsta högtidsstund; vid sidan av bildandet av Eder Akademi; är upptagandet anno 2007 som landskapsrätt i Östergötland; till särskilt stor glädje för några av dagens deltagare här vid bordet.

Mina herrar; mitt forskningsprojekt lär sannolikt inte leda till att undertecknad kallas till konserthus och stadshus den 10 december för att ur Hans Majestät Konungens hand mottaga ett hedersamt pris – kanske kan dock denna min lilla expose´ leda till upptagande i en annan Akademi än dem som delar ut Nobelpriset!? 

Därmed tackar jag för uppmärksamheten!